Euforisk student.

Jag har precis kommit hem från studentfesten, och jag har nu dygnat rätt rejält. Fåglarna sjöng när jag kom hem. ^.^

Helt sjukt underbart. Skön dans hela natten, trots mina skor (som inte är så användarvänliga, men jag var kvar på dansgolvet in i det allra sista, när det stängde av musien, tände och insinuerade att de stängde nu).

Sjukt underbart. Goda drinkar, lite shots, Enter Sandman, och sjukt många andra sköna låtar, men den var den jag reagerade mest på, för det var så SKÖNT när den kom. Lite REJÄL musik. Och man bara står där och älskar alla. Älskar.

Nu blir det att dricka vatten och sova, sova och åter sova. Jag ska sova, tills jag absolut inte kan sova längre.

Jag måste dock erkänna (eller kanske påpeka?) att det inte är lika trevligt att komma hem efter en sådan fest ensam. Jag skulle ge jävligt mycket för att ha älsklingen här nu. Men lumpen låter sig ej mutas, trots en ung flicka som just tagit studenten behöver och högt eftertraktar sällskap i sängen.
Men, ensam är jag i sängen, och sova skall jag. God natt, det blir fan en bättre beskrivning av studenten när jag inte är lika euforisk. Jag älskar er alla (men jag Älskar dig mest).